Om ull
Runt om i vårt avlånga land betar får som varje år levererar den allra finaste av fibrer – ull. Av ullen gör vi olika typer av textiler –kläder, vantar, mössor, mattor, filtar, tyger och mycket annat. En smart fiber för alla sammanhang- i värme och kyla, inom- och utomhus. Året runt. Sedan tusentals år. Behöver vi säga mer?
På Rodens Ullbruk förädlar vi ullen till garn. De svenska fåren har alla olika typer av ull. Vi strävar efter att varje fiber ska behandlas med respekt och komma till sin rätt i de garner vi spinner. Ullen kan vara sträv, glansig, finkrusig, mjuk, kort eller lång. Det betyder att även garnerna får olika karaktär och användningsområde. Ska du sticka en mjuk babykofta eller väva en grov matta? Alla typer av ull går att använda till rätt användningsområde. Vi berättar gärna om olika kvaliteter och hur du kan använda din ull eller det garn du köpt eller låtit spinna.
Ull har värmt och skyddat människan i tusentals år. En klimatsmart fiber som växer oavbrutet medan fåren håller vårt landskap öppet. Vårt spinneri vill bidra till en mer lokal produktion som värnar om människa, djur och natur.
Vi spinner ull från de svenska lantraserna: Gotlandsfår, finullsfår, gutefår, ryafår och allmogeraser, men även ull från tex. leicester och olika korsningsraser.
Olika ulltyper
Ullfällen, dvs. den ull du klipper från fåret, består av olika typer av fibrer. Längst in närmast kroppen växer bottenullen, mjuk, krusig och varm. Den skyddar fåren från kylan. Garnet blir mjukt och följsamt. Täckullen är den fiber som är lång och litet sträv. Den skyddar fåret mot snö och regn, fungerar som en regnkappa. Ullen ger slitstarka garner, ofta med fin glans.
Botten- och täckull finns i olika mängd, beroende på ras och individ.
Vissa raser har även märghår utöver botten- och täckull – riktigt sträva och stela fibrer som bidrar till en luftig fäll. Märghåren ger garnet en spännande karaktär, och faller efterhand bort från garnet.
Ull- kliar och sticks, eller?
De svenska lantraserna bidrar med en stor bredd och variation när det gäller ullens karaktär och användningsområden. Så bra! Just därför har vi möjlighet att tillverka olika typer av garn, där ullens bästa egenskaper tas fram för olika ändamål.
Jodå, ull sticks. Om du har otur att få fel typ av ull på fel ställe på kroppen. Fibrerna har olika grovlek och är mer eller mindre styva mot din hud. Vilken garntyp behöver du? Prova dig fram, fråga efter ett garn som passar dig och det du ska sticka eller väva. Vilken ull har du? Fråga oss om användningsområde och garntyp när det gäller just dina fibrer så hittar vi en garnkvalitet som både du och dina kunder blir nöjd med. Rätt ull till rätt användningsområde helt enkelt.
Olika ullfibrer
Finull
Ullen består mest av bottenull som är mjuk och finkrusig i nyanserna vitt, svart eller brunt. Krusigheten varierar från individ till individ, och kan klassas som finull eller gobelängull. Mer än sex krus på tre centimeter benämns som finull. En fiber med ett till fem krus kallas gobelängull. Finullsfiberns längd är mellan 6 och 10 cm. Finull lämpar sig bra till kroppsnära plagg tack vare sin mjukhet. Avsaknad av täckhår gör att finullen inte är lika slitstark som övrig lantrasull. Den bör kardas varsamt för att inte ”noppa” sig vid spinning och filtning. Detta gäller speciellt för lammull, där den yttersta locken, som finns kvar sedan födseln, bryts av och bildar noppor vid handkardning.
Gotlandsull
Ullen är glansig och silkig, från ljust grå till antracitfärgad. Locken är mellan 10 och 15 cm. Då rasen ofta avlas för glansiga skinn, saknas ofta bottenullen, vilket gör, att vi ofta vid spinning rekommenderar inblandning av andra fibrer, tex. finull. Detta ger ett mer poröst och mjukare garn. Ullen kallades tidigare för pälsull, då den ofta avlas för skinn. Garnet blir glansigt och slitstarkt och passar till många olika användningsområden, både som plagg och heminredning.
Ryaull
Ullen är lång och glansig, kan vara upp till 30 cm lång i färgerna vit, brun och svart. Antal krusningar är max 3 på 5 cm. Antal Här finns både botten- och täckull. Garnet blir slitstarkt och passar till grövre textilier som mattor, sockor och ytterplagg.
Guteull
Guteull kommer från det ursprungliga gotländska utegångsfåret, en föregångare till gotlandsfåret. Ullen består av bottenull, täckhår och märghår och skiftar i olika grå nyanser, ibland även vit och brun av olika längd och antal krusningar. Ullen släpper ofta av sig själv, och man kan dra loss den, s.k. lödjning. Om ullen fälls istället för klipps, blir fibern mjukare, ingen skarp ”klippkant”. Fibern kan bli 20 cm lång. Guteullen har många användningsområden och ger slitstarka och luftiga produkter, garn för t.ex. filtar och beklädnadstyger.
Allmogeull
I vårt land finns ett tiotal allmogeraser. Det är de mest ursprungliga raserna som vi upplever att det finns ett stort intresse för idag. Fåren har sina namn efter det geografiska område där de levt kvar och finns idag bevarade i levande genbanker. Raserna är: Dala pälsfår, Fjällnäsfår, Gestrikefår, Helsingefår, Klövsjöfår, Roslagsfår, Svärdsjöfår, Tabacktorpsfår, Värmlandsfår och Åsenfår. På varje individ kan finnas olika typer av ull, samt olika färger och längd, vilket skapar många olika användningsområden för ullen. Förr sas det, att fyra av dessa får kunde förse en hel familj med alla textiler som behövdes i hemmet – från de mjukaste babyplagg till starka vadmalskläder och t.o.m segel.
Bilderna visar ull från värmländska skogsfår.
Leicesterull
Leicesterfåren är en engelsk köttras som är vanlig i vårt land. Mycket beroende på den glänsande vita ull som ger vackra skinn. Ullen påminner om gotlandsull med sina stora lockar, 10-15 cm, och kallas ibland för vit gotlandsull. Garnet blir slitstarkt, glansigt och har samma användningsområden som gotlandsullen.
Texelull
Texelfår är en importerad köttras från Nederländerna. Köttrasfåren har högre slaktvikt än de svenska lantraserna och ullen är alltid vit och har en mer ”vaddig” karaktär, litet som skumgummi. Ren texelull används därför som stoppning i tex madrasser och kuddar.
Korsningsull
De fåruppfödare som fokuserar på köttproduktion korsar ofta olika raser för att tex. få fler lamm i sina stora besättningar. En ras som ofta används i korsningar är finullsfår, som kan få 3-4 lamm. Ullen är intressant för de producenter som söker större partier ull med en homogen karaktär i både längd och färg, dvs. vit. Dorset och Suffolk är andra raser som korsas med finull. Garnerna blir mjuka och med mer ”stuns”.
Jämtlandsull
Jämtlandsull är en korsning mellan merino och sveafår, en köttras. Ullen är finfibrig, småkrusig och mjuk. Ullen spinns till garn som blir mjukt med spänst och lyster. Garnet används till kroppsnära plagg och tunna vävnader som sjalar och filtar.
